Så bekämpar Sverige olagligt spel: verktyg, beslut och siffror

Sverige bekämpar olagligt spel främst genom licenskravet i spellagen: bolag som riktar spel mot svenska spelare utan licens får förbud av Spelinspektionen, den som hjälper dem kan få föreläggande om att sluta främja spelet, och betalningar till dem kan stoppas. Under 2025 fattade Spelinspektionen 20 förbudsbeslut och vid årets slut stod 70 aktörer på myndighetens förbudslista. Ungefär 84 procent av spelandet på den konkurrensutsatta marknaden sker i dag hos bolag med svensk licens.

Guiden förklarar var gränsen går mellan olagligt och olicensierat spel, vilka verktyg myndigheten har, vad som hänt sedan 2019 och vad arbetet betyder för dig som spelar. Siffrorna kommer från Spelinspektionens årsredovisning för 2025 och rapporter publicerade under 2026.

Olagligt eller bara olicensierat?

Allt spel utan svensk licens är inte olagligt enligt svensk lag. Spellagen gäller spel som tillhandahålls i Sverige, och för onlinespel betyder det spel som riktar sig mot den svenska marknaden. Ett maltesiskt casino som bara vänder sig till kunder i Tyskland bryter alltså inte mot svensk lag, även om en svensk kan logga in där.

Spelinspektionen tittar på flera tecken när den avgör om ett bolag riktar sig mot Sverige:

• en .se-domän eller svensk text på sajten, i kundtjänsten eller i kontaktuppgifterna,
• betalningar i svenska kronor eller via svenska betaltjänster,
• marknadsföring riktad mot Sverige, till exempel via influencers eller sms.

I årsredovisningen för 2025 beskriver myndigheten marknaden i tre delar: omkring 85 procent licensierat spel, 5 procent olagligt spel riktat mot Sverige och 10 procent olicensierat spel som inte bedöms vara riktat hit. Ungefär en tredjedel av spelandet utanför licenssystemet räknas därmed som olagligt. Resten ligger utanför vad myndigheten kan ingripa mot med dagens lag.

Verktygen mot olagligt spel

Verktygen kom i två lagpaket. Främjandeförbudet och leverantörstillståndet kommer från propositionen En förstärkt spelreglering (prop. 2021/22:242). Testköpen och uppgifterna från betaltjänstleverantörer kom med prop. 2022/23:33, som också gav polisen rätt till uppgifter från spelbolag vid brottsutredningar och utökade möjligheten att behandla personuppgifter för att motverka matchfixning. En genomgång av hela lagen finns i vår text om nya spellagen.

Lagrum: var verktygen står i lagen

Verktygen i tabellen ovan finns i spellagens 3, 11, 18 och 19 kap. och i 13 kap. spelförordningen. Lagtexten finns hos riksdagen.se.

Spelinspektionens arbete i siffror

För 2025 ger årsredovisningen fler detaljer. Tillsynen omfattade uppskattningsvis 180 till 220 olicensierade webbplatser. Myndigheten fattade 20 beslut om förbud att tillhandahålla spel och tre förelägganden om främjande av olovligt spel. I tolv ärenden räckte det att bolaget rättade sig. Skinbetting, där man satsar föremål från datorspel, var ett prioriterat område och gav fem av förbuden. Under våren 2025 inledde myndigheten också tillsyn mot influencers som marknadsfört olagligt spel, och enligt myndigheten slutade de efter ingripandet.

Skinbetting och lootlådor: var går lagens gräns?

Skins är virtuella föremål från datorspel som kan säljas vidare för riktiga pengar. När de används som insatser eller vinster i spel som avgörs av slumpen kan det enligt Spelinspektionen och Folkhälsomyndigheten betraktas som spel om pengar. Spelinspektionen ger ingen licens för skinbetting, så en sajt som riktar sådant spel mot Sverige gör det olagligt, och det är därför fem av förbuden 2025 gällde skinbetting. Sajterna saknar enligt myndigheten ofta ordentlig ålderskontroll, och Spelpaus gäller inte där.

Lootlådor är en gråzon. En lootlåda är ett virtuellt paket i ett spel med slumpmässigt innehåll, och enligt Folkhälsomyndigheten omfattas den bara av spellagen om föremålen i den kan säljas för pengar utanför spelet. En låda vars innehåll bara går att använda i spelet hamnar alltså utanför lagen, även om den liknar ett lotteri. Den 3 september 2026 beslutade regeringen om en utredning om barns och unga vuxnas spel om pengar (Dir. 2026:118), där lootlådor och skin gambling tas upp som en risk. Den ska redovisas senast den 29 februari 2028. Enligt direktivet har åldersmärkningen PEGI sedan juni 2026 höjt åldersgränsen för spel med lootlådor till 16 år, i vissa fall 18 år.

Tidslinje: viktiga beslut 2019–2026

• 1 januari 2019: spellagen börjar gälla och Spelinspektionen får verktyg att förbjuda olicensierat spel riktat mot Sverige.
• 1 januari 2023: främjandeförbudet utvidgas från marknadsföring till allt främjande av olovligt spel.
• 1 juli 2023: tillstånd krävs för spelprogramvara, och testköp under dold identitet blir tillåtna.
• 6 juli 2023: Spelinspektionen förelägger betalföretaget Zimpler att sluta erbjuda betallösningar med BankID till spelbolag utan svensk licens.
• 22 maj 2024: förvaltningsrätten upphäver föreläggandet mot Zimpler. Kammarrätten avslog sedan Spelinspektionens överklagande i februari 2025, ett tecken på att främjandeförbudet har gränser när det gäller betaltjänster.
• Oktober 2024: Riksrevisionen bedömer i rapporten RiR 2024:19 att Spelinspektionens tillsyn inte är tillräckligt effektiv och att spellagens tillämpningsområde försvårar arbetet mot olagligt spel.
• 19 februari 2025: regeringen ger en sakkunnig i uppdrag att föreslå hur spellagens tillämpningsområde ska utformas.
• September 2025: promemorian Ds 2025:23 föreslår att riktningskriteriet ersätts med ett deltagarkriterium.
• 8 januari 2026: Claymore Malta Ltd får förbud att rikta spel mot Sverige, trots licens i ett annat EU-land. En licens inom EU ger alltså ingen rätt att rikta sig hit.
• 11 mars 2026: förbudet mot Claymore Malta Ltd upphävs enligt Spelinspektionens beslutslista.
• 5 juni 2026: Spelinspektionen rapporterar för första kvartalet att förvaltningsrätten gett myndigheten rätt i två mål om banners för olagligt spel.
• 15 juni 2026: kanaliseringsrapporten för 2025 visar 84 procent, mot 85 procent året innan.

Betalningarna: varför blockering är svårt

Pengarna är en av de svagaste punkterna för olicensierade bolag, eftersom svenska spelare vill betala med svenska metoder. Spärren mot kortbetalningar fungerar bara när transaktionen märks med spelkoden MCC 7995, och bolag som vill runt den kan använda mellanhänder, e-plånböcker eller kryptovaluta. Därför fick Spelinspektionen 2023 rätt att begära uppgifter från betaltjänstleverantörer, så att fler betalvägar kan stängas.

Zimpler-målet visar var gränsen går i dag. Domstolarna ansåg inte att myndigheten hade visat tillräckligt för föreläggandet mot betalföretaget. Betalvägarna är därför fortfarande en öppen fråga i arbetet mot olagligt spel. Läs mer om vad som gäller för olika metoder i vår guide om betalningsmetoder och i texten om casino utan BankID.

Främjarsidan: affiliates, influencers och banners

Den som marknadsför eller på annat sätt hjälper ett olicensierat bolag att nå svenska spelare kan få ett föreläggande, och vid uppsåt eller grov oaktsamhet dömas för främjande av olovligt spel. Spelinspektionen nämner som exempel att dela rabattkoder, bygga appar som ger åtkomst till spelet eller förmedla spel till olagliga plattformar. Under 2025 riktades tillsynen särskilt mot influencers, och under 2026 har domstolarna gett myndigheten rätt i mål om bannerannonser.

För en svensk sajt som skriver om spel betyder det att den inte får länka till eller göra reklam för bolag som riktar sig mot Sverige utan licens. Vi listar därför inga sådana bolag, och våra guider om utländska licenser är skrivna som information.

Samarbete med andra myndigheter

Spelinspektionen arbetar inte ensam. Mot landbaserat olagligt spel, som illegala spelklubbar och automater, samarbetar myndigheten med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten och bidrar med expertutlåtanden vid ingripanden. Sedan juli 2023 ska spelbolag lämna uppgifter till polisen vid utredningar av brott i samband med spel, och idrottsrörelsen får behandla personuppgifter för att upptäcka matchfixning. Myndigheten har enligt årsredovisningen också byggt ut det operativa informationsutbytet med andra myndigheter, både i Sverige och internationellt.

Har det fungerat?

Före omregleringen 2019 bedömdes kanaliseringen till betydligt mindre än 50 procent. Med Spelinspektionens metod låg den på 86 procent 2023, 85 procent 2024 och 84 procent 2025. Sportspelet når 96 procent medan nätkasinot ligger på 81 procent, så det mesta av spelandet utanför licenssystemet sker på kasinosidan.

Spelarnas egna svar pekar på varför. Den vanligaste anledningen till att spela utan svensk licens är att man är eller har varit avstängd via Spelpaus, följt av upplevt bättre vinstchanser och spel som inte finns på den svenska marknaden. Det betyder att en del av det olicensierade spelandet kommer från personer som själva har försökt sluta, vilket är en av de svåraste frågorna för både lagstiftare och myndighet.

Vad granskarna säger: Riksrevisionen och Statskontoret

Kanaliseringsgraden mäts med Spelinspektionens egen metod, och enligt Riksrevisionen är sättet att mäta den omdiskuterat. Två statliga granskningar har också bedömt hur omregleringen och tillsynen fungerar.

Statskontoret: bättre marknad, men inte i mål

Statskontoret utvärderade omregleringen på regeringens uppdrag under 2018–2022. I slutrapporten från april 2022 bedömde myndigheten att spelmarknaden fungerade bättre 2021 än 2018. Den viktigaste effekten var att statens kontroll över spelmarknaden hade ökat, eftersom kanaliseringen hade ökat betydligt. Konsumentskyddet hade också stärkts, men Statskontoret skrev att mer kan göras och att det behövs mer kunskap om vilka effekter omsorgsplikten får. Enligt Riksrevisionens sammanfattning konstaterade utvärderingen samtidigt att en betydande del av svenskarnas spelande fortfarande skedde hos bolag utan svensk licens.

Riksrevisionen: för lite tillsyn och en otydlig lag

Riksrevisionen granskade Spelinspektionens tillsyn i rapporten RiR 2024:19 från oktober 2024. Slutsatsen var att tillsynen inte är tillräckligt effektiv för att motsvara de förväntningar som riksdag och regering hade vid omregleringen. Granskningen pekade bland annat på att

• Spelinspektionen gör få inspektioner, eftersom tillsynen har prioriterats ned när licensansökningar och regeringsuppdrag har tagit resurser,
• valet av vilka bolag som granskas inte bygger på välgrundade riskanalyser; insatserna mot olagligt spel har relativt sett fått mer fokus, men inte efter någon systematisk riskanalys,
• myndigheten inte i tillräcklig utsträckning följer upp att påtalade brister rättas till,
• möjligheterna att beivra olagligt spel är begränsade i praktiken, eftersom bolagen i princip alltid finns utanför svensk jurisdiktion och geoblockering i praktiken är mycket begränsad,
• riktningskriteriet i spellagen är otydligt och öppnar för en grå spelmarknad, och att rättsläget är oklart även för främjandeförbudet.

Regeringen svarade i en skrivelse den 20 februari 2025. Den höll med om att Spelinspektionen under vissa perioder inte haft förutsättningar att bedriva tillsyn i tillräcklig omfattning, och pekade på att anslaget hade höjts med 10,8 miljoner kronor 2024 för att bland annat förstärka tillsynen. Regeringen delade också bedömningen att lagens tillämpningsområde borde ses över och gav en sakkunnig i uppdrag att lämna förslag. Det arbetet blev promemorian Ds 2025:23, som beskrivs i avsnittet om deltagarkriteriet nedan.

Så kontrollerar du om ett spelbolag har licens eller förbud

Allt du behöver finns hos Spelinspektionen, och kontrollen tar några minuter:

1. Sök i licensregistret. I Spelinspektionens licensregister finns alla aktörer med giltig svensk licens eller tillstånd, och för online- och vadhållningslicenser även webbadresserna till spelsidorna. Står sajtens adress inte där omfattas den inte av någon svensk licens.
2. Kontrollera förbuden. Under Olagligt spel publicerar myndigheten nyheter och beslut om förbud, och i beslutslistan kan du välja beslutstypen förbud. Ett förbud betyder att bolaget har riktat spel mot Sverige utan licens.
3. Tipsa om du hittar något. Misstänker du att en sajt riktar sig mot Sverige utan licens kan du tipsa Spelinspektionen, anonymt om du vill.

På samma sida finns en lista över licenshavarnas butiks-ID. Den är till för betaltjänstleverantörerna, så att kortbetalningar till bolag med svensk licens inte blockeras av misstag. Har sajten i stället en utländsk licens kontrollerar du den i licenslandets register, och hur det går till för Malta, Curaçao, Anjouan och andra licensländer visar vi under så kontrollerar du licensen innan du sätter in pengar.

Vad betyder det här för dig som spelare?

Du som spelare straffas inte. Lagens förbud och straff gäller den som tillhandahåller eller främjar spelet. Men arbetet mot olagligt spel påverkar dig ändå:

• Ett bolag som får förbud kan välja att stänga svenska konton. Har du pengar kvar på kontot är det bolagets villkor som styr uttaget.
• Spel från leverantörer med svenskt tillstånd kan vara spärrade för svenska spelare hos casinon utan svensk licens.
• Spelpaus gäller inte hos olicensierade bolag, och omsorgsplikten och insättningsgränsen från spellagen följer inte med.
• Vinster hos spelbolag som vänder sig till svenska spelare utan svensk licens, eller som inte riktar sig till någon spelmarknad inom EES, är skattepliktiga, se vinstskatt på casino.

Har du stängt av dig via Spelpaus och märker att du söker dig till sajter utan licens är det ett tecken att ta på allvar. Stödlinjen ger råd gratis och anonymt på 020‑81 91 00, och fler verktyg finns i guiden om ansvarsfullt spelande.

Nästa steg: deltagarkriteriet

Den största förändringen som diskuteras är att byta riktningskriteriet mot ett deltagarkriterium. Enligt Ds 2025:23 skulle lagen då gälla allt onlinespel som personer i Sverige kan delta i, om inte bolaget vidtar lämpliga och effektiva åtgärder för att stänga ute dem. Förslaget har ett tänkt ikraftträdande den 1 januari 2027, men per oktober 2026 har regeringen inte lagt fram någon proposition. Under första kvartalet 2026 redovisade Spelinspektionen ett regeringsuppdrag om vilka åtgärder olicensierade bolag kan vidta för att hindra spel från Sverige, ett underlag för en sådan lagändring.

Vanliga frågor om olagligt spel i Sverige